Wednesday, 2010-09-29

[SvSe] Ett annat valsystem

Jag måste erkänna att jag aldrig reflekterat över hur vårt valsystem fungerar tidigare. Jag har haft en vag aning om hur rösträkning gått till, men det är först i år som jag satt mig ner och kollat hur mandaten fördelas.

Ett av fundamenta i ett proportionerligt valsystem är hur mandaten fördelas utifrån röstetalen. Sverige använder en variant av uddatalsmetoden (Sainte-Laguë) där första divisorn är jämkad från 1 till 1,4[1]. En annan variant är d’Hondts metod, där divisorsföljden är 1,2,3,4… [2].

Sverige är indelat i valkretsar, och 310 av riksdagens 349 mandat fördelas mellan dem. Resterande 39 mandat är utjämningsmandat. Det finns en spärr på 4% i riksdagsvalet, och jämkningen i sig ger en viss fördel för större partier i mandatfördelningen[3].

Jag blev nyfiken på följande fråga: hur hade valresultatet sett ut om landet varit ett enda valdistrikt, jämkningen togs bort, och vi tog bort 4%-spärren? Med hjälp av statistik från Valmyndigheten[4] och lite Perl så fick jag fram följande resultat:

Mandatfördelning med olika fördelningsmetoder

Nuvarande Utan jämkning,
hela landet som valkrets
Utan jämkning,
med valkretsar
M 107 105 (-2) 104 (-3)
C 23 23 24 (+1)
FP 24 25 (+1) 25 (+1)
KD 19 19 19
S 112 107 (-5) 107 (-5)
V 19 20 (+1) 19
MP 25 26 (+1) 26 (+1)
SD 20 20 21 (+1)
FI 0 1 (+1) 1 (+1)
PP 0 2 (+2) 2 (+2)
SPI 0 1 (+1) 1 (+1)

Jag har jämfört det riktiga valutfallet[5] med att köra utan jämkning och 4%-spärr, både med hela landet som en enda valkrets och med nuvarande ordning med regionala valkretsar och utjämningsmandat.

Samtliga “större” småpartier (FI, PP, samt SPI) får minst ett mandat om man slopar spärren. Dom större partierna förlorar en del på slopad jämkning, S förlorar mest.

Om man räknar blanka röster som giltiga skulle dom få 4 mandat! Detta är dock inte redovisat.


[1] Valmyndighetens översikt av den svenska mandatfördelningen

[2] Wikipedia om Sainte-Laguë och d’Hondt-metoderna

[3] Fast inte så mycket man som man kan tro, enligt artikeln av Lanke & Bjurulf här (PDF).

[4] Valmyndighetens statistiksida om riksdagsvalet 2010

[5] Slutlig protokoll för 2010 års riksdagsval [PDF]